|
|||||||||||
| teatterijuttu | |||||||||||
| NORDOST | Faktat | Lisää | |||||||||
|
För den som vill se aktuell, engagerande och intelligent teater är ”Nordost” på Svenska Teatern en nödvändighet. Intressant är också att både regissör och skådespelare alla är kvinnor – pjäsen visar gisslandramat i Moskva den 23 oktober 2002 ur kvinnors perspektiv. De är kvinnor som tillåts vara intelligenta och djupa på scenen, som slipper tappa bort sig i virvlar av ytlighet. De tre skådespelarna sitter vända rakt mot publiken. De berättar var och en sin historia: Veronika Mattssons Olga är en teaterbesökare som sett den rysknationalistiska musikalen Nord-ost på Dubrovka-teatern; Nina Hukkinens Tamara är en läkare som anmäler sig för att ta hand om offren för gisslandramat och Nina Kaipainens Zura är en tjetjensk kvinna som förlorat alla anhöriga på grund av ryska angrepp i kriget och blir en av ”de svarta änkorna” som utför terroristdådet. Småningom vävs deras olika historier samman i gisslandramat. De speglas i varandra och deras historier är lika mycket värda på scenen. Pjäsen är skriven utgående från gisslandramat som ägde rum på Dubrovka-teatern och kostade 170 människor livet. I flera dygn var över 800 människor instängda där, bevakade av de tjetjenska rebellerna som krävde den ryska arméns villkorslösa reträtt ur Tjetjenien. Efter några dygn beslutade de ryska myndigheterna att teatern skulle stormas och en gifitg gas släpptes in. Den dövande effekten gjorde att många människor kvävdes av sina egna tungor och många dog därför att räddningsinsatserna var direkt undermåliga. Dramat, skrivet av skådespelaren/dramatikern Torsten Buchsteiner, visar den djupgående tragiken i de här händelserna. Allt är skildrat med många nyanser och tillåter åskådarna att verkligen tänka efter kring den här pronlematiken om skuld, protest och hämnd. Det ovanliga i pjäsen är att terroristen här beskrivs inifrån – man får följa med också hennes utveckling och motiv, vilket analyseras belysande i programbladet av regissören Marina Meinander. Konsten har en viktig uppgift i att visa hur man kan se flera nyanser i en värld där det finns ledare vill skapa absolut kategoriska grupperingar, indelningar i onda och goda för att nå politiska och ekonomiska målsättningar. Föreställningen är välgjord och minimalistisk i sitt uttryck. Ljud och musik fungerar utmärkt, men jag hade valt ett enklare utförande i de stolar och det röda tyg (som kanske ska föra tankarna till en teaterridå) som finns på scenen eftersom detaljerna blir viktiga när spänningen är stark. Dialogen riktas mot publiken så att det uppstår många nervtrådar som dallrar medan händelseutvecklingen berättas. Som alla välgjorda samhällsaktuella föreställningar fungerar föreställningen också på ett psykologiskt plan: Det är skönt med en föreställning som befriar oss från den ständigt påtvingade ytligheten och visar vad som verkligen är meningsfullt. Tack till de samarbetande Åbo Svenska Teater, Svenska Teatern och gruppen IRTI för den här föreställningen! Monika Holmström 7.2.2008 |
Foto: Nanne Ekholm Nordost Premiär i Helsingfors 29.1.2008 på Svenska Teatern Manus: Torsten Buchsteiner Musik: Ville Hukkinen Dräkter: Nina Hukkinen Regi: Marina Meinander I rollerna: Veronika Mattsson, Nina Kaipainen, Nina Hukkinen www.svenskateatern.fi www.abosvenskateater.fi |
WICKED END IT LIKE B*CK*** LE FIL SOUS LA NEIGE VARJOFINLANDIA HOLOGRAM WALLS STAGE 2010 PIMEÄ HASSU AINE LÄÄKÄRI VAIKKA VÄKISIN BARBAARIT - KAIKKI KÄSI KÄDESSÄ YHTEISEEN HAUTAAN ILTAA, NIMENI ON ANTON TŠEHOV CYRANO DE BERGERAC HELSINKI PRIDE 2010 KUNINGAS JA HEVONEN PIKKU PIETARIN PIHA KUSTAAN PERILLISET PAKKOMIELTEENÄ MINÄ AGA-BOOM YHDESSÄ MYÖTÄTUNTO RUTTO ZACHE, TÄHTI JA KANERVANKUKKA VAIMONI ON TOISTA MAATA TODELLISUUDEN TUTKIMUSKESKUS CIRKO 2010 KIRJA SULLE, RUUSU MULLE! Arkisto |
|||||||||